Kvarterat Bilen 7 i Malmö blir först i Norden att klassa stadsmiljö enligt Breeam Communities

Den nya stadsdel som Diligentia nu påbörjat utvecklingen av i Malmös Västra Hamnen blir den första i Norden som certifieras enligt Breeam Communities. Området ska utvecklas till miljöklassade kontor och lägenheter i kombination med attraktiv handel, service och restauranger.

Freiburg Sonnenschiff

Sonnenschiff (solskeppet) är det första positiva energi projektet för kommersiella fastigheter i världen. Detta kraftverk byggt 2004, står i Freiburgs berömda Vauban kvartalet.

Dongtan bidde inte ens en tumme

Dongtan, en ny stadsutveckling (tre fjärdedelar så stort som Manhattan) skulle ha byggts om Chongming Island, nära Shanghai, i Yangtze River Delta. Den första fasen, som omfattar en stad med 25.000 personer, akulle ha öppnats för Shanghai Expo 2010. År 2030 var det avsett att utnyttjas  av 500.000 invånare. I västerländska termer är detta slags ambition imponerande, men när det gäller Kinas egna planer för att skapa ytterligare 20 städer per år under de kommande 20 åren, var Dongtan småyngel.

På fem år har praktiskt taget ingenting konstruktivt hänt. Webbplatsen har raderats, jordbrukarna och bönderna flyttats från marken  – men, som en observatör uttrycker det, ”ingen konstruktion har utspelat sig där – i själva verket har det gått bakåt. Det besökscentrum som tidigare byggt är nu stängt” . Alla hänvisningar till projektet har avlägsnats från både Shanghai Expo samt Arup’s webbplats.

– Det var byggherrarna som protesterade!

 

KTHs Utvärdering av Hammarby Sjöstads miljöprofilering – vilka erfarenheter ska tas med till nya stadsutvecklingsprojekt i Stockholm, visar att Hammarby Sjöstad långt ifrån är en spjutspets inom alla områden på miljöanpassningsområdet. Framförallt brister stadsdelen när det kommer till energieffektivisering – det första miljömålet som Stockholm Stad satte upp för stadsdelen 1996.

Det mål man först satte upp 1996 var 60 kWh/m2 i Sjöstadens fastigheter, något som byggherrarna emellertid vägrade anpassa sig efter. Målet reviderades också senare till 100 kWh/m2. Enligt KTH:s rapport har inte heller det senare målet nåtts. Energiförbrukningen varierar enligt rapporten kraftigt mellan fastigheterna där den värsta energiförbrukaren ligger på 220 kWh/m2 medan den lägsta når ner till 95 kWh/m2.

Snittet har till slut hamnat någonstans mellan 142 kWh/m2 och 165 kWh/m2. Alltså inte bara högre än det uppsatta målet, utan också högre än den svenska byggnormen som idag är 110 kWh/m2. ”Hammarby Sjöstad ska vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation. Ett politiskt beslutat miljöprogram ligger till grund för satsningen” fortsätter det på portalen Hammarbysjostad.se.

Arkitekten och passivhusexperten Hans Eek var med i Stockholms Stads energikriteriegrupp som skulle sätta målen för Hammarby Sjöstad i början av 1990-talet. Han minns hur tongångarna var då.
– Det var byggherrarna som protesterade. Vi hade satt upp målet 60 kWh/m2, men de sa redan från början att de skulle sikta på det dubbla – 120 kWh/m2. Sen när de byggt klart blev det ännu högre, säger han.

Enligt Hans Eek hade Hammarby Sjöstad till och med sämre energieffektivitet än övriga nybyggen i Sverige vid den här tiden. Orsaken till att byggnaderna blev så energikrävande var enligt Hans Eek de stora glasytor som byggbolagen och stadsarkitekten ville ha. De stora glasytorna leder enligt Hans Eek till övervärme på sommaren och kallras på vintern.
– Jag är fortfarande förbannad. Målsättningen var att det skulle bli energisnålt byggande. Visst, Hammarby Sjöstad är en fin stadsdel med bra stadsplanering och så, men att presentera det som ett hållbart stadsbyggande är rent felaktigt.

Hans Eek får medhåll från Eje Sandberg, nu på Aton miljökonsult men 1996 ansvarig för NCC Bostads vinnande förslag i Stockholm Stads miljötävling för flerbostadshus i Hammarby Sjöstad.
– Man kan säga att staden la sig för byggherrarna som fick mycket att säga till om. Det är bara att konstatera att glas och transparens sålde bättre än energieffektivitet, säger han.

Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden blir Stockholms nästa miljöstadsdel. Men också ett skyltfönster mot världen som ska ge export­inkomster. Stockholms stad och ett halvdussin stora företag är överens om en vision för den nya stadsdelen. Miljö- och energifrågor genomsyrar hela planeringen. I budgeten för 2008 pekades Norra Djurgårdsstaden ut som Stockholms nästa miljöstadsdel efter Hammarby Sjöstad. The Clinton Foundation stödjer Norra Djurgårdsstaden i miljö- och klimatarbetet.

Västra hamnen (Bo01)

Ekostadsdelen Västra hamnen i Malmö 1996-2013 med 10 000boende, 20 000 arbetande, lokalt producerad energi från förnybara källor, IT, avfallskvarnar, biogasrötning, sopsug, källsorteringshus, mobilitetskontor, grönytor, vattenvård. Läs mer: http://www.malmo.se

Hammarby Sjöstad

Hammarby Sjöstad i Stockholm 1996-2015 med 9 000 bostäder, 20 000 invånare och kontor, byggd på sanerad förorenad mark, sopsug, biogasrötning (gas för spisar och bilar), bilpool, ekodukter, grönytor, vattenvård. Läs mer: http://www.hammarbysjostad.se/