Passivhus billigast och vindkraft dyrast

Det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige är att göra energibesparingar i fastigheter. Det dyraste är en forcerad utbyggnad av vindkraften, speciellt till havs. Läs mer på

http://www.iva.se/Global/upload/Projekt/V%c3%a4gval%20energi/200909-IVA-v%c3%a4gval%20energi-slutrapport-I.pdf

– Det var byggherrarna som protesterade!

 

KTHs Utvärdering av Hammarby Sjöstads miljöprofilering – vilka erfarenheter ska tas med till nya stadsutvecklingsprojekt i Stockholm, visar att Hammarby Sjöstad långt ifrån är en spjutspets inom alla områden på miljöanpassningsområdet. Framförallt brister stadsdelen när det kommer till energieffektivisering – det första miljömålet som Stockholm Stad satte upp för stadsdelen 1996.

Det mål man först satte upp 1996 var 60 kWh/m2 i Sjöstadens fastigheter, något som byggherrarna emellertid vägrade anpassa sig efter. Målet reviderades också senare till 100 kWh/m2. Enligt KTH:s rapport har inte heller det senare målet nåtts. Energiförbrukningen varierar enligt rapporten kraftigt mellan fastigheterna där den värsta energiförbrukaren ligger på 220 kWh/m2 medan den lägsta når ner till 95 kWh/m2.

Snittet har till slut hamnat någonstans mellan 142 kWh/m2 och 165 kWh/m2. Alltså inte bara högre än det uppsatta målet, utan också högre än den svenska byggnormen som idag är 110 kWh/m2. ”Hammarby Sjöstad ska vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation. Ett politiskt beslutat miljöprogram ligger till grund för satsningen” fortsätter det på portalen Hammarbysjostad.se.

Arkitekten och passivhusexperten Hans Eek var med i Stockholms Stads energikriteriegrupp som skulle sätta målen för Hammarby Sjöstad i början av 1990-talet. Han minns hur tongångarna var då.
– Det var byggherrarna som protesterade. Vi hade satt upp målet 60 kWh/m2, men de sa redan från början att de skulle sikta på det dubbla – 120 kWh/m2. Sen när de byggt klart blev det ännu högre, säger han.

Enligt Hans Eek hade Hammarby Sjöstad till och med sämre energieffektivitet än övriga nybyggen i Sverige vid den här tiden. Orsaken till att byggnaderna blev så energikrävande var enligt Hans Eek de stora glasytor som byggbolagen och stadsarkitekten ville ha. De stora glasytorna leder enligt Hans Eek till övervärme på sommaren och kallras på vintern.
– Jag är fortfarande förbannad. Målsättningen var att det skulle bli energisnålt byggande. Visst, Hammarby Sjöstad är en fin stadsdel med bra stadsplanering och så, men att presentera det som ett hållbart stadsbyggande är rent felaktigt.

Hans Eek får medhåll från Eje Sandberg, nu på Aton miljökonsult men 1996 ansvarig för NCC Bostads vinnande förslag i Stockholm Stads miljötävling för flerbostadshus i Hammarby Sjöstad.
– Man kan säga att staden la sig för byggherrarna som fick mycket att säga till om. Det är bara att konstatera att glas och transparens sålde bättre än energieffektivitet, säger han.

Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden blir Stockholms nästa miljöstadsdel. Men också ett skyltfönster mot världen som ska ge export­inkomster. Stockholms stad och ett halvdussin stora företag är överens om en vision för den nya stadsdelen. Miljö- och energifrågor genomsyrar hela planeringen. I budgeten för 2008 pekades Norra Djurgårdsstaden ut som Stockholms nästa miljöstadsdel efter Hammarby Sjöstad. The Clinton Foundation stödjer Norra Djurgårdsstaden i miljö- och klimatarbetet.

Brostaden blev Europas första GreenBuilding Corporate Partner

För att bli GreenBuilding Corporate Partner krävs att energiförbrukningen reducerats med minst 25% i minst 30% av fastighetsbeståndet. Brostaden har arbetat strukturerat med energibesparingar och optimeringar i över tio år. 2008 hade 36 fastigheter, vilket motsvarar över 40% av det totala beståndet av 87 fastigheter, en förbrukning under 82 kWh per kvadratmeter och år. Detta kan jämföras med svensk normalförbrukning som är 110 kWh per kvm och år (SCB).

Kv Riga, Värtahamnen

Vasakronan –  Huset kommer att använda sjökyla och behovs- och närvarostyrd belysning samt ha sedumtak. Nygger med målet att nå A-klass enligt ByggaBo-dialogens miljöklassning, få LEED–certifiering och självklart också uppfylla kravet för Green Building enligt EU. Kvarteret är ett sju våningar högt hus under uppbyggnad. Det kommer att stå klart för inflyttning första kvartalet 2010. Totalt omfattar huset 25 000 kvm fördealat på 21 000 kvm kontorsyta och 4000 kvm handel för Ica Supermarket.

LILJEHOLMSTORGET Galleria

Krav på LEED-certifiering från Nordiska Investeringsbanken (NIB) för lån på 281 miljoner kronor för att finansiera byggandet av köpcentrum Liljeholmstorget i Stockholm, vars totala kostnad uppgår till 1 691 miljoner kronor. Lånetiden är tio år. Det blir första köpcentrum i Europa som LEED-certifieras i den högsta valören, platinum. Enligt planerna öppnas det i oktober 2009. Liljeholmstorget är Citycons hittills största enskilda utvecklingsprojekt.

Som första fastighet i Sverige har Vasagatan 7 pre-certifierats på guldnivå enligt LEED

 

Byggnaden kommer att miljöklassas enligt flera olika certifieringssystem, bland annat LEED, Green Building enligt EU och det svenska systemet Miljöklassad Byggnad av fastighetsägaren Vasakronan. Bland miljöåtgärderna märks solfångare på taket för att producera komfortkyla och tappvarmvatten samt sedumtak som fångar upp luftföroreningar och regnvatten. Ventilations- och klimatsystemen är behovsstyrda och belysningen är närvarostyrd. Inflyttning sker i december 2009.